Textutdrag, något förkortat, ur ”Vilhelmina kommuns skolhistoria” av Nils Eriksson. S 79-82  Utgivningsår cirka 1970.

Rektor Nils Eriksson (1901-1980) föddes i Lövberg mellan Klimpfjäll och Saxnäs och var verksam som folkskollärare inom Vilhelmina kommun under många år och senare som rektor i Järna, Södermanland.  Eriksson gjorde stora insatser som hembygdsforskare och utsågs 1978 till filosofie hedersdoktor vid Uppsala universitet.   Bild: Vilhelmina fotoarkiv

Redan på 1920-talet inrättades en privat skola i Vilhelmina, vilken skulle meddela undervisning till alla elever, vilka genomgått folkskolan. På grund av ekonomiska svårigheter måste skolan nedläggas efter några år.

Vilhelmina folkskolestyrelse, där överlärare Petré var den pådrivande kraften då det gällde förbättringar av undervisningen, beslöt enhälligt på sammanträde den 19 januari 1935 att föreslå kommunfullmäktige:

1 att inrätta en högre folkskola av allmän typ

2 att uppdraga till folkskolestyrelsen att utgöra styrelse för densamma samt upprätta reglemente och läroplan

3 att uppdraga till folkskolestyrelsen att ingå till Kungl. Maj:t med framställning om godkännande härav, samt

4 att uppdraga till folkskolestyrelsen att verkställa ovannämnda beslut i så god tid, att skolan kan taga sin början instundande hösttermin.

Kommunalnämnden tillstyrkte enhälligt folkskolestyrelsens förslag, men vid behandling i kommunalfullmäktige den 27 januari 1935 yrkade August Grönlund bordläggning för utredning av de ekonomiska konsekvenserna av skolans inrättande. Detta blev också fullmäktiges beslut. Till utredare utsågs folkskolestyrelsen jämte August Grönlund.

Utredningen skedde mycket raskt och innefattade icke blott upprättande av ett statsförslag för 1935 utan även utarbetande av reglemente och timplan. Den 16 mars beslöt folkskolestyrelsen att på nytt förelägga kommunalfullmäktige frågan om inrättande av en högre folkskola från och med höstterminen 1935 med högst två klasser. Den 30 mars biföll kommunalnämnden enhälligt styrelsens förslag.

När ärendet på nytt kom upp i kommunfullmäktige i början av april uppstod även nu en livlig debatt. Herr S.S. Danielsson från Järvsjö var även nu motståndare till skolans inrättande och yrkade avslag. Vid den följande voteringen bifölls emellertid folkskolestyrelsens förslag med 21 röster mot 8 röster för avslag.

I och med detta beslut hade Vilhelmina kommun tagit ett första steg för att göra det lättare för kommunens ungdomar att vidareutbilda sig. Till skolans förste rektor valdes en kommunens egen son, Karl Larsson. Högre folkskolan blev Vilhelminas samrealskola, som fortsatte sin verksamhet ända tills den avlöstes av grundskolan, som började läsåret 1968-69 i Vilhelmina. Realskolan kommer därför icke att helt upphöra förrän i början av 1970-talet.

Redan i slutet av 1950-talet började skol- och kommunalmännen tala om inrättande av ett gymnasium i Vilhelmina.

Vilhelmina läroverksförbund, som bestod av valda ledamöter från Vilhelmina köping och Vilhelmina landskommun, förde frågan vidare till Skolöverstyrelsen och Kungl. Maj:t. Skolöverstyrelsen hade den 13 september 1960 föreslagit, att ett kommunalt gymnasium enligt undantagsform skulle inrättas i Vilhelmina. Den 20 december 1960 beslöt Vilhelmina läroverksförbund att hos fullmäktige i köpingen och landskommunen föreslå inrättandet av ett kommunalt gymnasium från höstterminen 1961. Den 16 januari 1961 bifölls förslaget av fullmäktige i kommunen och den 20 januari 1961 behandlades detsamma av landskommunens fullmäktige. U §6 citeras följande:

I ärendet förelåg utredning upprättad av rektor B. Nygren, varav framgick att de troliga driftskostnaderna för ett kommunalt gymnasium skulle belöpa sig till för första läsåret kr 61.749:-, för andra kr 152.488:- och för tredje läsåret kr 254.131:-.

Efter överläggning hade gemensamma beredningskommittén, vilken berett ärendet, enat sig om att rekommendera kommunerna,

att uttala sig för inrättande av ett kommunalt gymnasium av undantagsform enligt Skolöverstyrelsens förslag den 13 september 1960 från och med höstterminen 1961 i Vilhelmina,

att för genomförandet härav antaga bifogade förslag till ändrad förbundsordning i Vilhelmina läroverksförbund samt

att anvisa för ändamålet erforderliga medel.

Kommunalnämnden hade enhälligt beslutat föreslå fullmäktige att bifalla förslaget och anvisa för första läsåret erforderliga medel kr 25.000:- ur anslaget till fullmäktiges förfogande.  Det upplystes att Vilhelmina köpings kommunalfullmäktige vid sammanträde den 16 januari 1961 beslutat bifalla gemensamma beredningskommitténs förslag.

Kommunalnämndes förslag bifölls enhälligt.

Skolöverstyrelsen och Kungl Maj:t biföll de båda kommunernas hemställan, och gymnasiet kunde ta sin början höstterminen 1961.  Skolfrågorna hade i och med gymnasiets upprättande förts ett långt steg framåt till gagn för Vilhelminas ungdom. Gymnasiet har förnämliga och ändamålsenliga lokaler, vilka uppfördes i två etapper. Den första 1953 och den andra 1958. Från och med hösten 1969 har fackskola inrättats i Vilhelmina enligt Kungl. Maj:ts beslut.

Vid gymnasiet i Vilhelmina har studentexamen avlagts av sammanlagt 299 elever, nämligen år 1965 41 st, 1966 38, 1967 50, 1968 86 och 1969 62 elever.

Nuvarande M1 i slutet av 1960-talet

Yrkesskolan i Vilhelmina (nuvarande byggnad M2)

År 1948 besökte byråchefen i Överstyrelsen för utbildning, filosofie doktor Carl Josephson Vilhelmina köping och konfererade med kommunalmännen om eventuellt startande av en yrkesskola i köpingen. Han framhöll att Överstyrelsen gärna önskade att en sådan skola kom till stånd.

Året därpå, 1949, startade yrkesskolan med de första kvällskurserna i svenska med affärskorrespondens, bokföring, handelsräkning, maskinskrivning samt textning och plakatmålning.

Ordförande i den första yrkesskolstyrelsen blev överlärare Karl Lindholm och skolans förste rektor folkskollärare Eric Hermansson.

Redan år 1952 startade yrkesskolan den första heltidskursen, verkstadsskolan för bilmekaniker, med 12 elever. Året därpå, 1953, startades ytterligare en heltidskurs, en handelskurs, uppdelad i en 1-årig kontorslinje och en 1-årig detaljhandelslinje, med sammanlagt 22 elever.  År 1954 lämnade folkskollärare Eric Hermansson Vilhelmina för att tillträda en överlärartjänst i Värmland. Överlärare Karl Lindholm förordnades då till rektor för yrkesskolan och föreståndare Martin Roos blir ordförande i yrkesskolans styrelse.

Antalet heltidskurser utökas år 1960 med ytterligare en, nämligen en 1-årig kontorskurs för elever med realexamen eller motsvarande kunskaper. Denna kurs fick redan vid starten 12 elever. 1962 tillkom en ettårig kontorskurs, fortsättningskurs, vilken också fick 12 elever redan första året.

Yrkesskolan hade fått hålla till i provisoriska lokaler, men allteftersom heltidskurserna ökade stod det klart, att yrkesskolan måste få nya lokaler. Efter flera års utrednings- och förberedelsearbeten kunde första spadtaget till yrkesskolbyggnaden tas i juni månad 1963 och hösten 1964 kunde större delen av yrkesskolans verksamhet överflyttas till den nya byggnaden.

På grund av yrkesskolans utveckling blev arbetet med ledningen av densamma så krävande, att rektor Karl Lindholm icke kunde sköta detta jämte ledningen av köpingens skolor. År 1963 avsade han sig rektorsuppdraget och till hans efterträdare förordnades då yrkeslärare Roald Sandberg.

1964 startade yrkesskolan två 1-åriga husmodersskolor med vävning och en 1-termins husmodersskola. Dessa skolor fick redan från starten 40 elever.   Läsåret 1968-69, som var yrkesskolans 20:e, hade skolan åtta heltidsläsande kurser med tillhopa 128 elever.

Yrkesskolan, nuvarande M2

Tidigare texter på temat Malgomajskolan 60 år som gymnasium: