Nästa år fyller Malgomajskolan 60 år som gymnasium. Det kommer vi att uppmärksamma på olika sätt. Här kommer en personlig betraktelse av en av skolans legendarer: Lennart Olsson.

Den 18 mars 1963 klev jag för första gången in i den dåvarande gymnasie- och realskolan i Vilhelmina. Jag hade då kört i min VW från Göteborg i en bister vinterkyla. Ung och grön (inte 22 år fyllda!), men med några års latinstudier i bagaget, skulle jag vikariera den andra halvan av vårterminen i latin och tyska. Två latingrupper och en grupp tyskstuderande – i gymnasiet respektive på realskolan – väntade på sin andra vikarie.

Den ordinarie läraren höll på att fullfölja sina studier och var alltså tjänstledig. I årskurs 2 var det fyra latinstuderande, i årskurs 1 en “hel klass” – ett femtontal, minst, vill jag minnas. Det handlade mycket om att läsa texter och poesi på latin och översätta till svenska samt kommentera innehållet språkligt och litterärt/kulturellt.

Med nämnda universitetsstudier och fyra gymnasieårs latinstudier bakom mig var det inte svårt att vara bäst i klassen. Trots bristande latinlärarerfarenhet och “späd” ålder minns jag att det gick bra. Att bara vara tre till fyra år äldre än eleverna upplevde jag inte som något problem. Minns att årskurs tvåeleverna sade: “Nu kommer gubben!”. Terminen löpte på – inklusive skidsemester i Klimpfjäll till påsk – och det blev juni. Jag återvände till Göteborg och studierna.

Kommande höst ringde den ordinarie läraren igen och berättade att hon inte hunnit läsa klart. Hon ställde frågan om jag kunde tänka mig att komma tillbaka även kommande vår.  Eftersom jag träffat min blivande fru redan i början av det förra vikariatet var det inte så svårt att säga ‘Ja’. Sagt och gjort. Det blev en hel termin till (i den kommun där jag skulle komma att sammanlagt tjänstgöra i 79 terminer!). Nu handlade det om tre latingrupper, eftersom tvåorna blivit treor, ettorna tvåor och så en ny “helklass” i årskurs 1.

Jag har enbart trevliga minnen även av denna andra termin, som skulle komma att avslutas med studentförhör. På den tiden var det väldigt allvarligt med dessa förhör. Så kallade censorer kom upp från Skolöverstyrelsen i Stockholm för att kolla att förhören gick rätt till och kolla om eleverna skulle få godkänt. Man tenterade i fyra ämnen på samma dag. Det hände att man – om man “hängde på gärsgår’n” fick underkänt och inte fick ut sin examen.

Som fortfarande ung lärare utan lärarexamen var det allt lite pirrigt att leda det där förhöret med en mycket allvarlig äldre (än mig i alla fall) man i klassrummet. Nå, det gick vägen och alla fyra eleverna blev godkända och fick ta på sig sin studentmössa. Ingen rutschkana, men man “stormade ut” på trappan. Minns inte om det fanns några “upphöjningar” att stå på för att synas. Så började, kan man säga, mitt långa lärarliv – fram till 2006 och lite extra under ett antal år därefter.

På Vilhelmina kommuns fotoarkiv (www.fotoarkivet.vilhelmina.se) går det att söka på bilder från skolans barndom. Här nedan finns ett axplock, bland annat från när norra delen av nuvarande M1 byggdes, enligt uppgift 1953. Den södra delen (med bl a expeditionen och personalrummet) tillkom några år senare, samtidigt med den nuvarande entrén. Använd sökordet “realskolan” eller “realexamen”. Skriver du i stället “Malgomajskolan” är chansen stor att du får träff på bilder från den lanthushållsskola med det namnet som länge fanns i Laxbäcken.